Olycklig

Hej bloggen, jag är olycklig, jag är så jävla olycklig!
Jag sitter här med tårar i ögonen, precis som jag gjort de senaste veckorna.
Jag vill med, jag är så avundsjuk, så jävla avundsjuk är jag, sanslöst avundsjuk.
Jag vill fan ta studenten jag med, och jag vill göra det nu, nu igen vill jag.
Det var den lyckligaste dagen i mitt liv.
Jag hade mitt livs kärlek vid min sida, mina bästa vänner på andra, jag firade att alla plågsamma men ack så glidiga år i skolan var över, jag firade att jag skulle resa en lite sväng, jag firade att jag fått jobb och jag firade att jag var så jävla lycklig.
Nu är det tusentals studenter runt om mig som firar ungefär samma saker, själv sitter jag och tycker synd om mig själv för att jag inte får göra om det, med all rätt måste jag framföra.
Tänk ändå så långt jag kommit på ett år, om jag fortfarande gått i skolan så hade jag ju inte varit där jag är idag.
Lägenhet, jobb, ett eget liv, bil osv.
Men frågan är om jag kunnat byta ut allt det mot ännu en dag av total lycka med de jag älskade mest på hela jorden?


Over & Out!