Mitt liv kommer gå under

Hej bloggen!

Jag har inte varit flitig de senaste dagarna, men jag har kännt att jag inte orkat engagera mig ett dugg.
Mina dagar har mest bestått av solande och umgås med Lundgren sjukligt mycket.
Idag lämnade min största kärlek mig, på riktigt, no turning back.
Tänk att jag har haft min pärla i 6 hela år!
Och nu är hon borta, hon är inte min längre, hon finns inte som min styrka mer.
Alla dåliga dagar jag haft när jag bara åkt ut till stallet och satt mig för att få lugn och ro med den varelse jag älskar mest på hela jorden, de dagarna kommer aldrig finnas i mitt liv mer.
Vi ar gått genom en massa tillsammans du och jag, sjukhusvistelser för oss båda, olyckor, bråk och tider av kärlek.
Jag älskade att gå ut till dig med sovsäcken under sommrarna jag hade dig hemma, bara ligga i ett hörn medan du stod och sov, det är kärlek Ronja, kärlek som aldrig går att ersätta, det är kärlek som bara kan finnas mellan oss två.
Och nu sitter jag här med ditt träns i knät och gråter världen krokodiltårar, för jag kommer aldrig hitta en häst som dig igen, jag kommer aldrig finna den kärlek du och jag delade, någonsin.
Det känns som att jga övergett dig, lämnat bort dig snabbt som fan för en bunt tusenlappar i kontanter, men så är det inte, anledningen till att jag ville få det avklarat snabbt är att jag inte ville stå och gråta mer i din man, inte när dom andra tittade på mig med medlidande i bliken, jag behöver inte sånt.

10/7-03 <3