En dag ur mitt liv

Ni vill nog inte läsa om vad jag gjort idag, för jag har inte gjort ett dugg, därför ska jag skriva något annat.

Om något eller någon som ger mig styrka att klara av varenda dag, från morgon till kväll.

Jag kan inte säga vem det är, men han är med mig överallt, som nu när jag sitter här hos mamma och bloggar, då sitter han på andra sidan bordet och tittar på mig med sin starka blick.

När jag står i kön, var som helst, så står han bakom mig och håller om mig. När jag sitter hemma i soffan och gråter för mitt liv är upp och ner sitter han nära inpå och tröstande smeker mig över håret och viskar att allt kommer bli bra, och de kvällar jag inte kan somna är det han som ligger sympativaken med mig. överallt finns denne "någon", det är ju magiskt att han kan vara på två ställen samtidigt. både hos mig och vart han nu än är i världen. Men min sida lämnar han aldrig.

Idag ska jag jobba, imorgon ska jag till banken igen för det hinner jag inte idag och sen ska jag faktiskt käka middag med min kära Edvin, för hon är rälig och drar till Stockholm på fredag.