En dag ur mitt liv

Behöver jag berätta att denna dagen inte är en dag för mig?

För det första kunde jag inte somna igår på grund av de dåliga nyheter jag fick, sen försov jag mig imorse, sen blev jag nästan påkörd på väg till jobb.

och jag hann inte städa innan jag gick till jobb givetvis eftersom Olof ringde och väckte mig 5 in efter jag skulle börjat jobba, sen jobba i 10 timmar. Få ett ännu sämre besked att hon hade gett upp, hennes kropp orkade inte kämpa längre, så nu är hon på ett bättre ställe och jag tänker på henne hela tiden, fy vad jag kommer sakna dig!

Jag kan lova att alla grät när vi fick beskedet att maskinerna var avstända, att du inte fanns längre.

Sen missar jag ett tåg, sen ett till sen blir jag ovän med mamma för att jag missade tågen.

Gud vad lyckat!

Sen ringer min morbror, ett ljus i det mörka, han betalar taxin till södra sandby. TACK!

Så nu sitter jag på tåget på väg till Lund för jag ska på middag.

Jag är ganska trött och orkar mest ingenting egentligen men jag klunde ju inte åka hem, lägenheten är upptagen inatt.

Om 1 vecka ska jag åka på skidsemester, men jag tänker inte åka en meter på några skidor, och det ska inte mina syskon få heller, för det var det som tog min väns liv. Och det ska inte få hända någon i min familj.

Jag hoppas att morgondagen blir en bättre dag, jag vill åka och sola, eller så ska jag vara med min älskade Edvin på dagen, sen på kvällen har jag en dejt, himla kul. det tyckte i alla fall min lilla Nathalie :)

Jag skulle ju egentligen träffa D idag, men fick skjuta upp det av ungefär 1000 anledningar.

Imorgon SKA bli en bra dag, och blir den inte det så ska dagen efter bli det, för nu behövs det bra dagar, nu behövs dom som mest.